Det är bara drygt halvvägs in i januari men med den här vintern som varit ett bra tag nu är nästan det enda jag kan tänka på att slippa frysa. Värme. Längtan långt bort från vintern. Ibland känns det overkligt att jag vuxit upp så långt norrut som i Luleå? Jag firar gärna jul uppåt i landet och jag gillar skidåkning, men jag kan mer än gärna åka bort för att göra det. Jag vill inte uppleva den vintern här och tar fram bilder från i somras, från när vi var i Grekland, och jag kan riktigt känna den där värmen och hur jag njöt av den, av att bli så där varm ända in i själen. Jag måste ha bott på betydligt varmare breddgrader i ett tidigare liv.. Så är det bara. Och så kontrasten, när jag konsumerar klipp efter klipp på Youtube om att bestiga höga Himalaya-toppar och riktigt drömmer om det. Skulle vilja göra det. På riktigt. Samtidigt som jag inser att det inte skulle gå (ens om jag hade den fysiken osv.).
Men detta nedan, alltså … Vill tillbaka, vill ha det nu!











