Scen ur ett äktenskap

Jag kommer stormande nerför trappan och blänger ilsket på köksbordet som är nära att svämma över av frukosttallrikar, kaffemuggar, torra överblivna brödskivor, svettig ost och smältande bregott.
”Har du inte tagit undan från bordet ännu? Klockan är faktiskt tio och det är över en timme sedan vi åt frukost och jag har farit som ett jehu mellan barnen och dammsugningen däruppe. Du lovade att ta hand om allt när jag gick upp!” Hjärtat dunkar fortare och när jag vandrar med blicken till golvet som är överbelamrat av leksaker och prylar (alla dessa prylar, var kommer de ifrån?), hettar det till ordentligt i bröstet.
”Det är kaos härnere, och du sätter dig och surfar. Jag tror inte att det är sant!” Börjar raskt leta efter mer att anmärka på, mer som behöver göras, och behöver bara vända mig mot tvättstugan för att få svar. Bakom den öppna dörren skymtar stora högar med tvätt och nu vet irritationen inga gränser.
”Osten och smöret är förstört. Tvätten svämmar över. Det är saker överallt. Jag byter blöjor, borstar tänder, och hinner knappt gå på toaletten, medan du bara …”, hetsar upp mig så att jag knappt får ur mig orden, ”grejar med din j-a dator!”
Nu tittar maken upp lite förstrött från fåtöljen han sitter i. Den jag inte haft tid att betrakta förrän nu.
”Sorry, men jag kunde inte sluta läsa din bok, den är så spännande!”

Och bara så där är allt förlåtet …