Det är sommar, ledighet och jag är så svag för sådana här ögonblicksbilder; bondgårdar, hagar … Bondgårdsromantik skulle man kanske kunna kalla det. Njuter verkligen av att vara ledig nu efter intensivt redigeringsarbete hela våren och läser, läser. Kan knappt sluta. När jag själv skriver har jag väldigt svårt att läsa överhuvudtaget. Känns som det påverkar mitt eget skrivande för mycket. Däremot ser jag mycket på teveserier. Men nu, när jag är ”mellan skrivprojekt”, slukar jag bok på bok. Blir flera stycken i veckan. Och läshögen är stor. Förutom att läsa dricker jag kaffe i muminmuggar, kan inte få nog av utsikten ut över älven och cyklar och springer längs grusvägar. Men jag svär också över mygg och dåligt väder och över grannen som fixar och donar så mycket med huset att min stressnivå blir skyhög mitt i all ledighet. Denna stressen alltså, alltid, över vad andra gör. Så totalt onödigt. Sådant slöseri med energi. Särskilt som man vet att det man ”ser” aldrig speglar verkligheten.