Internet detox

Ibland blir det inte som man tänkt sig – det blir bättre. Senaste veckan har spenderats vid Medelhavet, och tanken var att skriva ett och annat blogginlägg därifrån, och att hålla sig uppdaterad om vad som händer här hemma och på nätet. För det är ju där det händer numera, eller hur? Det är där vi ”umgås”: på Facebook, Instagram, Twitter, bloggar osv. Men så landar vi på hotellet på den lilla, avsides, men helt underbara ön och inser att tillgången på Internet är näst intill obefintlig. En strimma av Wifi var allt som fanns tillgängligt om man stod på exakt rätt ställe i receptionen, och fick mig att påminnas om sommaren 2001 när jag irrade omkring som en yr höna på tomten på lantstället för att hitta täckning för att kunna sms:a och ringa min dåvarande pojkvän.

Och trots att vi åkte till Medelhavet för att sola, bada, slappna av och umgås, uppstod först ett slags paniktillstånd. Eller snarare ovana. Inget Internet. På en hel vecka. Hur skulle det gå? Men förstås gick det alldeles utmärkt, och jag som inte hade med mig någon dator och är mitt uppe i skrivandet av bok nummer två, tog fram min kära anteckningsbok, en sådan jag inhandlar för varje bok jag skriver. Som jag har berättat förut har jag skrivit över hundra sidor i nya romanen och de stora dragen av historien har sedan länge varit klara. Men på den vita stenstranden, med utsikt över de smaragdgröna vågorna, tog jag varje eftermiddag fram min anteckningsbok och min penna och skrev ner scen för scen, kapitel för kapitel, av det som är kvar av romanen. En mycket stor del av skrivandet är tankearbetet – att göra berättelsen intressant genom att bygga in konflikter, att utveckla intrigen, och att få den ”dramatiska kurvan” rätt. Därför kommer de här timmarna på stranden att vara ovärderlig hjälp när jag ska skriva klart min roman. Jag vet redan vad som ska skrivas, nu är det ”bara” att skriva det också. I och för sig är det inte så bara många gånger, att skriva är svårt, men nu är åtminstone stommen klar.

Det här med Internet detox är inte så tokigt ändå. Att umgås med nära och kära, läsa en bok eller två, att få perspektiv på tillvaron och tänka igenom vad som är viktigt i livet. Och att på köpet få lite jobb gjort (i mitt fall att ta ett steg tillbaka och tänka igenom min nya bok). Jag kommer definitivt att prova det fler gånger i sommar – jag har ju för sjutton en roman att skriva!