Då var det slut på ledigheten. Nu vankas tidiga morgnar och ekorrhjul. Det finns en viss charm med det. Ja, inte de tidiga morgnarna kanske.
Men att komma tillbaka till rutinerna, som det så fint heter. Någon gång i livet ska den vardagen och rutinen innebära att sitta vid havet eller varför inte en sjö eller älv, och skriva på heltid. Det får bli nästa dröm att jobba emot! Ska vi säga så?
Välkommen vardag
Anna Lönnqvist 
Det vore rutiner det. Själv brukar jag se synen hur jag sitter på balkongen till min lägenhet någonstans vid Medelhavet med laptopen i knät. Trots att jag ännu inte ens har skickat in mitt första manus någonstans. Det sägs vara bra att drömma! 🙂
GillaGilla
Javisst vore det underbart att sitta och blicka ut över Medelhavet och skriva! Vi får fortsätta drömma om det! 🙂
GillaGilla