I dag hände en konstig sak. När jag lämnade över mitt manus till redaktör K i tisdags var jag sååå lättad. Jag hade nästan jobbat dag och natt för att få manuset klart i tid. Då ville jag verkligen göra allt annat än att skriva. Men redan i dag kände jag att det var något som saknades, som om jag inte mådde riktigt bra. Jag började lite förstrött kolla i manuset som jag hade skickat in, fylla på synopsis och karaktärsbeskrivningar, sådant som jag inte hann med under råmanusskrivandet för att det skulle gå fort, fort, fort. Och plötsligt mådde jag bättre igen. Att jobba mot en tajt deadline kan vara otroligt stressande. Men det är ändå skriva jag vill göra. Jag känner det så fort jag stannar upp och inte gör det. Som nu. Bara efter två dagar var skrivabstinensen för stor, och jag var bara tvungen att peta i min text. Kanske är jag besatt av det här. I så fall får jag vara det.
Nu kollar jag på Idolfinalen (hejar på båda, från början var det solklart att Mollie skulle vinna men tycker Lisa har utvecklats otroligt mycket under vägen) och äta choklad. Älskar, älskar, älskar ljus och superonyttig choklad. Ni andra får ha er mörka choklad ifred. Kan bara inte tycka att den är god. 🙂
Vit choklad är ju klart godare än vanlig, och mörk choklad är inte ens god! 🙂
GillaGilla
Precis! Kul att du tycker samma som jag. De flesta tycker exakt tvärtom eller säger åtminstone att de gör det. 🙂
GillaGilla